Jag var doktorand och tänkte inte så mycket på annat än att klara av mina studier. Syns du inte, finns du inte, var budskapet i kursen “Akademiskt ledarskap”. Då började jag blogga…..
Som forskare måste du förmedla dina resultat, och framför allt till samhället, “den tredje uppgiften”. Läraren på kursen sa att “ni om forskar är ju redan skolade till att ange källa och referera till andra osv. Det är ju precis så som är tanken med sociala medier. Man hjälps åt att länka vidare och dela. Det är ju ett utmärkt sätt, menade han. Ja, det verkade ju vara logiskt och lite spännande faktiskt, tyckte jag då (2010).
Facebook, var det första jag gick med i, mest för kul och absolut inte för att sprida forskning. Blogg var ju inte nytt, men en “vetenskapsblogg” verkade ju lite lagom utmanande. Det var så jag började sätta in mig i denna virituella värld. Så skapade jag min blogg Oralmind. Allt eftersom har jag gjort inlägg på sådant som jag (och förhoppningsvis du) tycker är intressant inom forskning och utbildning inom tandvårdens område.
Idag har jag också ett twitterkonto, ett annat sätt att förmedla och snabbt sprida olika budskap, särskilt fokus på tandvård, munhälsa/folkhälsa, vetenskap och utbildning. Instagram, snapchat mm är andra sätt, som mina barn påverkat mig i att använda. Det gäller att hänga med…., eller…? Hinner jag detta? Njaaa, det får finnas en ” lagomnivå”, men jag tror ändå det är bra att “vara med”. Kollegorna var på mediaträningskurs, de skulle bl a lära sig att twittra, hmm.
I tidningen Curie, riktar Linda Strand-Lundberg sig till forskarvärlden och skriver “Superstjärna eller inte – fortsätt göra podcasts, blogga, debattera, interagera på nätet och sprid kunskap. I en mediebild präglad av klickjakt och braskande budskap är det svårt att bryta igenom bruset. Men nödvändigt.” Jag är benägen att hålla med (twittrade hennes krönika också så klart).
Så kära läsare, jag fortsätter att blogga, twittra mm, för även om jag aldrig kommer bli en superstjärna, tycker jag sociala medier är ett bra och roligt sätt att sprida forskning och inspirera till evidensbaserad kunskap, om en på ett lite mer populärvetenskapligt sätt (måste ju våga försöka).
Må väl där ute!
//Ulrika
Oralmind 