”Det blir inte hål i en ren tand”

Taggar

, ,

IMG_5195Tandtrådens vara eller inte vara? Är det en dålig rekommendation bara för att det inte är vetenskapligt bevisat? Vad säger du till dina patienter?

Ingen har väl missat den stora nyheten om att tandtråden inte har tillräckligt vetenskapligt underlag för att amerikanska hälsovårdsmyndigheterna ska rekommendera den. Är det ett bra beslut? Bra eller dåligt, detta har i alla fall skapat debatt på olika medier. Det är ju jättebra! Då får vi som arbetar med tandvård frågor och vi får förhoppningsvis möjlighet att svara. Men, vad ska vi svara? Måste allt vara vetenskapligt bevisat för att vi ska rekommendera det?

Frågan, eller snarare svaret är både enkelt och komplext. Det enkla svaret är att plack ger bevisligen (vetenskapligt) en ökad risk för munsjukdomar som karies och tandlossning, därför ska placket bort på varje tand och yta, varje dag. Det komplexa svaret innebär att vi måste ta ställning till en rad faktorer. Har patienten en ökad risk för inflammation (plackkänslig), sjukdomar, hur ser patienten ut i munnen, hur är patientens förmåga att själv hålla rent? osv. För en del räcker det med att borsta tänderna med tandborste två ggr/dag, andra behöver lägga mer tid och ha fler hjälpmedel. Tandtråd är bara ett av en mängd olika approximala hjälpmedel. Vilket/vilka hjälpmedel som är bäst, handlar här snarare om vad som passar patienten bäst i vardagen för att hålla rent än om vad som är vetenskapligt bevisat. För bästa rekommendation vill jag då påminna om vikten av kvalitativt god individanpassad kommunikation med patienten.

Med detta sagt, är det självklart också viktigt att vi, för att ge en trygg och säker vård håller oss uppdaterade med forskning genom studier som görs. Våra patienter är vetgiriga och håller sig informerade. Det är därför också viktigt att känna till studier men också ha förmåga att vara kritisk och kunna avgöra graden av och nivå på vetenskapligheten. Vi bör sträva efter att arbeta evdensbaserat, men det icke evidensbaserade behöver heller inte vara dåligt. Det kan bero på att det ännu inte gjorts tillräckligt många kvalitetsmässigt goda studier, dvs med säkerställda metoder. Det är dock alltid bra att reflektera över vad och varför!

Ta hand dig och njut av sensommaren!

//Ulrika

Midsommarafton i Basel

Taggar

, , , ,

IMG_4741 (002)

Midsommarafton blev i år inte riktigt traditionsenligt. Sillen, knäckebröd och en liten nubbe fanns och en midsommarstång tillverkad av en tandborste, penna, tandtråd och ett par örhänge. Men resten var lite annorlunda….

Jag firade midsommar i Basel i år. Vår internationella konferens inom organisationen Dental Federation of Dental Hygiene (IFDH) hade lagt sin konferens här. En fantastisk mötesplats där tandhygienister från 28 olika länder av 32 möjliga fanns på plats. Bara det är ju en härlig upplevelse i sig i dessa tider. Det fanns fler intressanta föredrag som täckte in områden som Nutrition, Allmänhälsa, Gerodontologi, Beteendepåverkan och nyheter inom kariologi och parodontologi. Ett av inledningsföredragen var av särskilt intresse, även om det inte direkt berörde munnen. Jag fick en ny favorit, Dr. Hans Rudolf Herren, som föreläste om ”Sustainability: A constant Challenge”. Som titeln antyder så handlade om hållbarheten i jord, vatten och luft och vårt ansvar. Liksom för (mun)sjukdomar rekommenderar han att vi, för en hållbar utveckling, fokuserar på orsaker snarare än symptom. ”Buisniss as usual is not an option”, menar han. Båda dessa aspekter kan ju faktiskt också lätt appliceras på hur även vi kan/bör tänka inom tandvården i många avseenden som  t ex i vår miljö, och i behandlingar.
Han kallar det ”agroecology” och kan studers vidare via denna länk.

Professor Tim Newton, brukar jag läsa och referera till när det gäller beteendeförändring inom tandvården. Tim’s fyra råd är: 1) Tänk mer än bara leverera kunskap, 2) Förstärk patientens egen tilltro till sin förmåga (self-efficacy), 3) Planera i konkreta termer och uppmuntra, 4) Använd olika media till att demonstrera/instruera. Här är en studie som kan rekomenders kring parodontit och bettendepåverkande metoder av Newton & Asimakopoulou, 2015. Professor Christoffer Ramseler lyfte fram vikten av att supporta patienter till hälsosamma val där hans budskap är” Ask the right questions”. Han menar att vi arbetar med traditionell behandling men i nya roller där en viktig del är att vi kan nå fram till våra patienter. Här är något att läsa där hans studier är relaterade till tobaksprevention och tandvårdens nya roll.

Från svenskt håll presenterde Malin Stensson (Hälsohögskolan), Kerstin Örn (Högskolan Dalarna), Birgitta Jönnson (Högskolan Dalarna, Kompetansesenter for Nord-Norge (TkNN), Tromsö), Annsofi Johannsen, (KI), Annika Almståhl (GU) med muntliga presentationer och Hanna Ahonen och jag själv (Hälsohögskolan) med postrar. Känns bra!

Ja, detta var bara ett litet axplock av tre intressanta dagar. Om tre år (juli 2019) är motsvarande kongress i Korea.

Trevlig sommar!

//Ulrika

Kärt ”barn” har många namn och betydelse

Taggar

, , ,

ÄngÄldre personer, äldre äldre, oberoende äldre, åldrande, skör äldre, multisjuka äldre, beroende äldre……ja, kärt barn har många namn.

Ju mer jag studerar området, ju mer komplext och intressant är åldrandet. Jag satt nyligen med på ett examinationsseminarie där ämnet var oral hälsa hos äldre personer på äldreboende. Författaren var tandhygienist till yrket och opponenten var sjuksköterska (bara det var intressant i sig). Sjuksköterskan reagerade på hur äldre beskrevs där definitionen mer relaterades till den biologiska åldern snarare än den äldre personen och dennes situation och kontext. Även om de flesta av oss  är medvetna om att ålder endast är en siffra som anger hur länge vi levt och inget annat, så kanske innebörden av äldre och åldrandet är något att fundera på i den kliniska vardagen. ”Man är inte äldre än man känner sig”. Många kan också uppleva det motsatta ” känner sig äldre än vad man är”. I rapporten ”Skör äldre- vad händer med tänder” beskrivs äldre som oberoende, skör och beroende vilket i sin tur innebär olika sätt att arbeta med munhälsa hos äldre personer. Ämnet äldre och åldrandet är nog trots allt något vi inom tandvården bör ha mer kunskap om, där ibland även specialkunskap krävs, t ex gällande personer med demens.

Att vi också måste samverka med professionen inom äldreomsorgen är något vi inom tandvården är på det klara med. I praktiken är detta inte alltid så enkelt och självklart. Därför blir jag så glad när professioner/organisationer utanför tandvården lyfter betydelsen av munhälsa och munvård för äldre, både i forskning och praktik. Här är tre goda exempel:

”Hälften av all äldre riskerar undernäring”
””How to Help a Person with Dementia Brush their Teeth” with Teepa Snow”
” Demenscentrum”

Ta hand er!

//Ulrika

Lördagsgodis!

Taggar

, , , , ,

sommarblommorNationaldag idag, då måste vi fira med lite gott. Kanske tårta eller paj? Visst måst vi unna oss lite när det är helg eller när vi vill fira något speciellt. Tyvärr har allt för många ”helg” varje dag…..

Jag är uppvuxen med lördagsgodis, men tyvärr var inte mina föräldrar så medvetna (tror jag) om varför. Vi hade alltid nybakade kakor och bullar och det fikades, förmiddags-, och eftermiddag-kaffe var viktigt. Pappa arbetade nära en kiosk, vilken jag ofta besökte, inte bara på lördagar tyvärr. Jag hade en hel del hål i tänderna. Som tur var hade vi ”fluortanten” – min och mångas räddning! Jag, 60-talist, har varit mer medveten än mina föräldrar och mina liksom andras barn har gått regelbundet till tandvården, så mina barn har inga hål, trodde jag……

Idag har 20-åringar generellt god munhälsa utan karies. Dessa unga vuxna har gått genom livet utan att veta varför de är kariesfria, det är för dem mer eller mindre en självklarhet. Men så plötsligt börjar de få karies vid 20-25 års ålder! Varför? Vad har vi missat? För många börjar en ny fas i livet där vissa jobbar, är arbetssökande eller studerar. För många förändras livssituationen och därmed vanor och beteende. Inte alltid att dessa nya beteenden är så lyckade tyvärr. Snabbmat, läsk, energidrycker, godis mm är lättillgängligt och relativt billigt. Sedan 1980-talet har sockerkonsumtionen (i form av choklad och konfektyrvaror) ökat med 52 %! Det är nu jag blir orolig! Börjar våra unga vuxna få karies, eller?

För tillståndet ”God oral hälsa” enligt de nationella riktlinjerna är åtgärden ”Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling” och har rekommendation 3 (evidensgrad). Här står;  ”För personer med god oral hälsa har hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling god effekt på individens delaktighet och autonomi när det gäller att göra aktiva val för fortsatt god oral hälsa”.  Jag hoppas att denna åtgärd används, och även på individnivå, så att inte dagens 20-åringar (mina och andras barn) blir morgondagens ”kariesbom”. Prata med de friska unga om varför de är friska och att lördagsgodis kan vara bra (om du förstår innebörden)!

Ta hand om dig och varandra!

//Ulrika

En snygg röd permobil står utanför

Taggar

, , , ,

FullSizeRenderPå väg till föreläsningssalen stannar vi och hälsar på Asta (vi kallar henne så). Henne kan de amerikanska studenterna träffa, för hon kan prata engelska, sa föreståndaren.

Föreståndaren för äldreboendet visar först var vi ska ha vårt föredrag. På vägen dit stannar vi för att hälsa på Asta, en pigg senior alert dam som visade sig vara 99,5 år (halvår är viktigt). Fantastiskt härlig upplevelse i sig! Vi (jag och kollega) kommer dit för att berätta om oral hälsa och åldrande samt det pågående forskningsprojekt som vi genomför på boendet vi är på. Det är studenter, lärare och forskare både från Sverige och USA som läser kursen ”Aging in a welfare state” på Hälsohögskolan som skall lyssna samt få ett studiebesök på boendet. Vi har bjudits in för att få prata om munnen i detta sammanhang, visst är det härligt! (Lite som en revansch för att vi fick ställa in föredraget på Elmia Äldre tidigare i vår, se tidigare inlägg.) Nu satt det ca 20 studenter och forskare som är experter inom området åldrande och de verkade riktigt intresserade av munnens betydelse och vikten av dagligt stöd från omsorgspersonal avseende munvård för äldre i särskilt boende.

Projektet pågår, så vi hade inga resultat att presentera, men upplägget som syftar till att ge dagligt stöd till personal för att underlätta deras arbete med omsorg kring munhälsan, upplevdes mycket positivt, och som den amerikanska delegationen inte kände till så mycket om. Att mycket av stöd till munhälsan/munvård samt även delar inom äldreomsorgen finansieras genom skatter, kändes ju speciellt intressant att diskutera med tanke på valdebatten i USA också. Alla ville flytta hit efter allt de fått höra under de veckor kursen pågått. Visst har vi det bra i Sverige, vi ska inte klaga.

Efter den intressanta diskussionen fick vi då träffa Asta som berättade att hon hade det lika bra som drottning Silvia. Boende, serverad mat och full service med massa kompetent personal. Enda skillnaden var kanske storleken på boendet, men vem behöver en massa extra rum, säger hon och skrattar. Utanför en annan helt ny lägenhet, där Arne (kallar jag honom) bor står en underbar röd lysande permobil. En sån vill jag också ha….men inte riktigt än…….

Jag lånar Astas avslutade råd till oss för en välmående framtid (som hon alltid lovat sig själv att vara inför varje nyår);

– ”Va bra för varandra”!

//Ulrika

Emotionell Intelligens – kan det vara något?

Taggar

, , , ,

Maj 2016

Lyssnade på podd-radio i helgen, det handlade om relationer. Hemligheten bakom ett långt förhållande är emotionell intelligens visar studier där man intervjuat äldre par. Relationer kan ju finnas på fler plan….

Det är andra gången på en vecka som jag stöter på begreppet ”Emotionell Intelligens” (EI). Jag läser nu en del artiklar där man på olika sätt studerat hur studenter mår som går olika utbildningsprogram inom hälso-, och sjukvård. Under min inläsning i ämnet studenthälsa, dök emotionell intelligens upp igen. Visst, inte helt nytt, barnen höll på med något motsvarande i skolan, EQ kallades det då, vilket man ville bygga upp genom kamratmassage. Men vad är då detta?  Jo, det är ett ganska komplext begrepp som i korthet handlar om mänskliga relationer. Om förmågan att ta emot och hantera känslomässig information men också att förstå och kunna samarbeta med andra människor. Även allmänmänskliga färdigheter såsom empati, självmedvetenhet, självkontroll och motivation nämns. Det handlar om både verbala och icke-verbala värden, dvs. att kunna uttrycka sina känslor samt använda sina känslor för att lösa olika problem. Studier som jag har läst om studenter och studentmiljö, visar att en hög grad av EI är relaterat till bättre välbefinnande, förmåga att lösa problem och mindre självupplevd stress. Emotionellt intelligenta studenter utvärderar situationer mindre stressfullt vilket ger dem en upplevelse av nöjdhet och glädje med livet men också studier. Intressant, kan kännas angeläget att beakta i mitt arbete med studenter, känns det som.

När jag sedan också hörde att hemligheten med ett långt och positiv förhållande handlar om EI, kändes det ju faktiskt som en mycket bra och viktig förmåga, även privat. Att känna in varandras känslor och hantera detta, både genom ord och handling på ett sådant sätt att båda parter mår väl. Detta kanske inte är så svårt att förstå, men inte alltid så givet. Däremot känns ju detta något som är oerhört viktigt för alla slags relationer, både inom en familj, arbetskamrater och relation profession-patient/klient/elev. För oss inom tandvården är det viktigt att ha förmågan att förstå och hantera människor i olika åldrar, olika bakgrund med olika livssituationer. Samtidigt kanske du har ”en dålig dag” eller själv är påverkad av något i din omgivning. Emotionell intelligens kan därför komma till nytta för att fungera professionellt och skapa samt vidmakthålla goda patientrelationer men även för ett gott chef- och ledarskap.

Jag kommer absolut ägna lite mer tankar och studier kring detta känner jag. Kanske du också börjar reflektera över detta lite mer, förhoppningsvis till nytta i de olika relationer vi omger oss av, både privat och på jobbet.

Ta hand om dig och varandra!

//Ulrika

Vi fick ställa in!

Taggar

, ,

FullSizeRenderPå grund av för få anmälda måste den planerade föreläsningen ställas in. Vi, jag tillsammans med två kollegor hade planerat en föreläsning om munhälsa hos äldre vid årets regionala konferens Elmia Äldre.

En mycket populär mässa med ca 2000 besökare som riktar sig till olika personalkategorier som arbetar med äldre inom regionen. Klockrent för oss att vara där kände vi och glada för vårt goda samarbete med Gerontologens forskare. Men varför är det så svårt att locka åhörare inom äldreomsorgen till att lyssna på området munhälsa? Visst, munhälsan konkurrerade med andra mycket intressanta områden, vilket lockade så klart, men ändå. Vi inom tandvården tycker ju det är så viktigt, men det räcker ju inte. Vi kan stå och ”mässa” om våra viktiga resultat hur mycket som helst, men det räcker ju inte om inte vi kan väcka intresset hos övriga professioner som arbetar i de äldres vardag. Studier visar att de äldre själva upplever munnen och god munhälsa vara viktigt för den dagliga livskvaliteten. Jag är säker på att även omsorgspersonalen egentligen tycker det är viktigt också. I vardagen så är det denna ”tid” som alla jagar och som det inte finns tillräckligt av, eller…?  Då väljs munnen bort. Varför?! Studier visar att egna attityder till mun och tänder påverkar huruvida en person ställer sig till att hjälpa andra. Att bistå med stöd till munhygien rankas tyvärr lågt i jämförelse med annan omvårdnad för äldre.

Nej, det räcker inte med att vi inom tandvården anser detta viktigt och har kunskaper om munhälsans betydelse för de äldres livskvalitet. Mer utbildning behövs till sjukvården i grundutbildningar (mycket lite idag tyvärr), mer aktiviteter som leder till stöd till god munhälsa som en naturlig vardaglig rutin i omvårdnaden av äldre (som har behov av det). Hos oss och på en del andra håll pågår studier för att förbättra förutsättningarna för en bättre munhälsa för äldre, vilket är kanonbra. Jag önskar verkligen att vi med vår forskning tillsammans med verksamma inom tandvården väcker mer intresse och når ut med vårt budskap så att munvård blir en naturlig del i omvårdnaden för de äldre i deras vardag. Jag hoppas vi slipper ställa in nästa gång.

Tillsammans är vi starka!

//Ulrika

Vem vill inte må bra på jobbet?

Taggar

, ,

BlåsippaIMG_1616Att fylla i medarbetarenkäter på jobbet känner nog många igen. Men hur mår du egentligen? Frukt och friskvård i alla ära, men räcker det?

Jag har tidigare skrivit om att ”Fruktkorgar inte enda friskfaktorn på arbetsplatsen”  och om ”Hållbar utveckling för säkerhet och hälsa”. Jag erkänner att arbetsmiljö inte varit mitt starkaste intresse genom åren. Men nu, efter att samarbetat med forskarkollegor inom området, har jag lärt mig en hel del. Framför allt hur viktigt det är för hållbarhet i arbetslivet! I detta sammanhang handlar det inte om hur vi sorterar skräp, utan den psykosociala arbetsmiljön, eller som det numera uttrycks ”Organisatorisk och social arbetsmiljö*”. För de flesta av oss, ägnar vi en stor del av dygnets 24 timmar på arbetet. Många ägnar dessutom en hel del av sin fritid som på något sätt är relaterat till arbetet, från att hinna i kapp med administration till att planera för morgondagen. Känns det igen? Det gör jag.

I våra forskningsstudier om ”Tandvård i förändring”, uppger tandvårdspersonalen en sämre psykosocial hälsa vid jämförelse mellan 2012 och 2014. Vid jämförelse mellan kliniker med fler tandhygienister än tandläkare, uppger fler att de mår sämre, framför allt tandläkare men även tandhygienister och tandsköterskor bland dem som arbetar på kliniker med kvoten fler tandhygienister än tandläkare (gäller främst medelstora kliniker). Det är inte vad jag önskade, då jag ser fördelar med att ha fler tandhygienister på klinikerna (om kompetensen används rätt och smart). I en annan av våra studier om främjande faktorer på en arbetsplats, uppges bl a delaktighet, självbestämmande, hinna med sina arbetsuppgifter, få arbeta med det man är utbildad, få utvecklas, vara viktiga komponenter för att må bra på jobbet (se tidigare inlägg i området arbetsmiljö).

I tider med obalans mellan tillgängliga resurser, befolkningens olika behov av tandvård bland annat beroende på ökad immigration och äldre befolkning, blir dessa främjande faktorer på arbetsplatsen allt viktigare att beakta för vårt välmående. Enbart akututryckningar för att ”rädda situationen” är inte hållbart i längden, även om jag förstår att trycket på tandvården (liksom andra områden i samhället) är hårt och prövande just nu. Hösten 2016 gör vi en uppföljning av studien om arbetsmiljö inom tandvården, och jag har mina aningar på vilka resultat det kommer ge tyvärr. En förhoppning är dock att forskningen kommer till nytta och bidrar som underlag för framgångsrik hälsofrämjande arbete inom tandvården.

Jag säger därför JA till Gunilla Ekholtz, skribent Dental24 fråga om tiden är inne för översyn av tandvårdens organisation för att bättre ta tillvara de olika personalkategoriernas kompetenser, men även översyn inom andra områden.

Ta hand om dig och varandra!

//Ulrika

 

*I månadsskiftet mars/april 2016 kom arbetsmiljöverket med nya föreskrifter som stöd till arbetsgivare i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Dessa riktlinjer reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Tillsammans är vi starka

Taggar

, , , ,

IMG_4175För två veckor sedan dog elefanten i strid. När vi ser elefanten, håller hyenorna som bäst på att ta sin del av vad naturen har att ge. Naturen har sitt kretslopp, även om det ibland kan vara hårt.

Jag är i Sydafrika och har nöjet att åka ut på safari och njuta av denna underbara natur. På detta reservat är djuren väl skyddade från mänskliga hot, och vår jeep betraktas som ett icke hotfullt djur. Att se in i lejonhannens ögon på nära håll är otroligt mäktigt. Ibland dyker en hotbild upp bland djuren, men tillsammans i sin grupp är de ofta trygga. Jag känner mig trygg i min grupp.

Att vara människa bland andra människor, är dock inte alltid lika tryggt. I Sydafrika finns ca 52 miljoner invånare, ca 30% är arbetslösa och bland unga är siffran 70%. Stora skillnader mellan rik och fattig samt segregation bidrar till att kriminaliteten är hög och skillnader i hälsa/ohälsa är stor. Man brottas med flera sjukdomar som bl a TBC (har ökat) och HIV. Jag får rekommendation att inte gå utanför boendet på kvällar. Livet är tufft och orättvist för många.

Men ändå, detta land är mycket vackert och de människor som jag mött är fantastiska! Jag är här i syfte att samverka till ökad möjlighet för bättre munhälsa. Även om munhälsan kan tyckas som ett mindre problem i sammanhanget, så känns det som detta arbete ändå kan bidra till att ”dra ett litet strå till stacken”. Vårt samarbete inom hälsosektorn är ju ett av flera i landet, och tillsammans kan det förhoppningsvis generera till något gott. Ojämlikhet i hälsa pga sociala och ekonomiska determinanter gäller ju även för munhälsan, varför generella hälsofrämjande åtgärder även främjar munhälsan. Detta visar ju flera studier, här ett exempel. Därför är jag otroligt tacksam att få denna möjlighet till samverkan kring tandvård och munhälsa med ett av Sydafrikas universitet. Även i ett något otryggt samhälle är vi tillsammans starka, precis som i djurvärlden. Det gäller att vi lär av varandra och håller ihop!

Må så gott!

//Ulrika

Studenter på äventyr

Taggar

, ,

Emma & Evelina SydafrikaSnart flygfärdiga studenter befinner sig på äventyr under sista delen av utbildningstiden, termin 6. De två första tandhygieniststudenterna är på plats i Pretoria…

…samtidigt som två sydafrikanska tandhygieniststudenter för första gången landat i Sverige. Det var deras första resa utanför Pretoria. Visst är det modigt! Tack vare Linnaeus-Palme partnerskap kan det bilaterala studentutbytet genomförs mellan Hälsohögskolan i Jönköping och Sefako Makgatho Health Scienses University (SMU). Våra studenter har varit på plats i ca tre veckor, när jag anländer. Värmen upplever de som det mest prövande, men har annars infunnit sig bra i det lite annorlunda men trevliga studentlivet här nere. De bor tillsammans med andra studenter mitt i Pretoria, och åker ”skolbuss” varje dag. Här får de se barn med en hel del karies och fluoros och äldre med tandlossning och mycket tandsten. De frågar mig inte längre var tandstenen finns direkt.
Vi har haft möjlighet att få vara med vid första tillfället när de använder den mobila enheten sponsrad av AquaFresh. En buss med två behandlingsstolar och nästan fullt utrustad, men med lite äldre årgång. Funkar utmärkt, och det är fantastiskt att kunna behandla på plats, i detta fall äldre, som har svårt och inte råd att förflytta sig. De genomför också sin datainsamling till examensarbetet, vilket kommer ha fokus på kariesprevalens och fluoros hos skolbarn i åldrarna 6-8 år. Screening med träspatel får dock duga pga brist på tillräckligt med instrument. De arbetar med munhälsoutbildning till barnen i skolor, men fluorsköljning finns inga medel till, vilket hade varit önskvärt. Vi försöker introducera ”sila-skum-tekniken” i stället. Läste i Tandläkartidningen om ett framgångsrikt projekt med just denna teknik i Saudiarabien (ett annat utvecklingsland med hög kareisprevalens), vilket låg till grund för en avhandling genomförd på Odontologen, Göteborgs universitet 2010.
Liksom för Sverige gäller det att i utvecklingsländer framför allt också att arbeta utifrån ”the common risk factor approach”, dvs hälsoframjande arbete på en bredare front t ex  mot socker, för att påverka uppkomst av fler sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom men också karies. Dock finns det större utmaningar där än i Sverige, bl a beroende på folkmängd, infrastruktur, ekonomi och korruption.

Som ni förstår, berikas studenterna med en hel del ny erfarenhet.

Må så gott hemma i Sverige!

// Ulrika

 

 

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.