Känner mig tacksam!

Etiketter

, , ,

citrontrad-i-sydafrikaLandar 09.20. Vi väntar i kön för passkontroll i över en timma. Det är väldigt varmt. Vi åker sedan en timme innan vi är framme vid vår destination. För18 timmar sedan lämnade vi vår hemstad och den svenska vinterkylan.

Otroligt skönt att slänga av sig stödstrumpor och jeansen och på med en sval vid klänning. Lite lunch, och sedan kolla nätuppkoppling. Funkar sådär, men efter ett tag är vi på banan, redo att jobba. Jag och min kollega är i Pretoria. Sydafrika är ett land som inte längre anses vara ett utvecklingsland, enligt tyvärr framlidne Hans Rosling. Hans resonemang kring begreppen fattigdom och rikedom var verkligen fascinerande. Även om det skett en otrolig utveckling upplever vi dock både fattigdom och rikedom i detta land. Taxichauffören informerar oss om att ca 49% är arbetslösa här. Det blir en del i en befolkning på ca 60 miljoner, vilket också skapar olika konsekvenser.

I stor konkurrens, fick vi åter äran av att ta del av Sidas finansiering till högskolor och universitet i syfte att samverka med utvecklingsländer. Under de tillfällen vi har varit här har det både varit med- och motgångar (mest medgångar). Att skapa goda och hållbara relationer tar tid, och måste få ta tid är tydligt. Vi lär av och förstår varandras kulturer bättre och bättre för varje gång. Det är en viktig framgångsfaktor i all samverkan, speciellt med nya kulturer.

I år är fokus på äldreomsorg och munhälsa. Erfarenheten från förra året visade att munhälsan hos äldre med behov av stöd är bristfällig. Liksom hos oss i Sverige är personalens kunskap och stöd enormt viktigt även där. Våra studenter kommer samla in data om personalens kunskap och attityd till sitt examensarbete. Otroligt intressant att få utforska och bidra till att utveckla detta område både i Sverige och Sydafrika.

Goda relationer och samverkan är nyckeln till framgång.

//Ulrika

Mamma bryr sig!

Etiketter

, ,

Lilly är skör. Hon bor på ett äldreboende och behöver stöd med både det ena och andra, bl a med munhygienen. Lilly vill inte äta. Min mamma hette Lilly. Hon skulle ha fyllt 86 år i år. Tyvärr dog hon för 10 år sedan.

God kvalitet i vård och omsorg är A och O, både för den som är i behov av stöd och för den som avses ge stöd. Ett sätt att stödja vården, se nyttan och skapa möjlighet till förbättring är kvalitetsregister. God kvalitet kräver också samverkan.

Vissa möten är mer spännande än andra. I veckan var en sådan. Att mötas bland olika professioner som jobbar mot samma mål är verkligen inspirerande. Jag träffade lärare och forskare inom omvårdnad, forskare i gerontologi, både från Sverige och Kanada, arbetsterapeuter från verksamheten och ansvariga för kvalitetsregister. Den äldre personen med behov av stöd var vår gemensamma nämnare. Kvalitetsregistret Senior Alert är redskapet för god kvalitet, både i den dagliga verksamheten och för forskning.

ROAG-J (Reversed Oral Assessment Guide – Jönköping) ingår i Senior Alert. Många av omsorgspersonalen tycker det är svårt att fylla i den. Det är synd. Ännu opublicerade studier baserat på data från Senior Alert visar bl a ett klart samband mellan undernäring och registrerade problem i munnen. För min mamma Lilly betydde välbefinnandet mycket. Hon gillade gott fika och god mat. Att personal inom omsorgen har goda kunskaper om detta samband är därför enormt viktigt, men inte helt självklart.

Att samverkan mellan tandvård och äldreomsorg är viktigt kan lätt upprepas.

Take care,

Ulrika

Afternoon tea i Sverige

Etiketter

, ,

vyEn vecka har de varit i Sverige. Det är för dem ganska kallt, de fryser men är samtidigt förväntansfulla. En har varit i Sverige tidigare två gånger, för tre är det första gången.

 

Det är söndag eftermiddag. Jag bjuder på lite ”aftenoon tea”. Jag förklarar att det egentligen är en variant på svenskt ”fika”, ett ord de redan lärt sig att känna igen. Jag bjuder bl a på scones och ost. De undrar hur man använder osthyvel. Jag visar. Jag har även lite söta kakor, te och kaffe. De frågar efter extra socker. De tycker verkligen om sötsaker. Den ena, som tidigare varit i Sverige säger ”här tar man av sig skorna innan man går in”. De anda tittar förvånat. Jag har köpt te med smak av Rooibos, vilket är vanligt i deras hemland. Jag försöker få dem att skippa socker i kaffet. Vi måste väl ”leva som vi lär”? Våra två utbytesstudenter och lärare är på besök i mitt hem med svenska normer. Själva kommer de från Sydafrika och med sin kultur.

Det är fjärde året vi samarbetar och andra omgången studenter som för möjlighet till utbyte för studier i respektive land. Trots olika hemländer med olika kulturer, normer och resurser, jobbar vi mot samma mål; En god munhälsa för hela befolkningen. Lite skillnader och utmaningar dock. Vi i Sverige blev precis 10 miljoner, Sydafrikas befolkning närmar sig 60 miljoner. Till det kan tilläggas att vi har betydligt fler personal inom tandvården är de. Å andra sidan…har de lite andra hälsoproblem att prioritera. Hälsofrämjande arbete i samarbete med andra hälsoprofessioner, är därför något de är mycket intresserade av. Precis som vi. Detta kommer vi kunna ta del av och bidra till, bl a genom kommande studentarbete med projekt riktat mot äldreomsorg. Ett spännande arbete alltså.

Så, ”afternoon tea” i syfte att lära om och av varandra är en förutsättning för goda relationer. Goda relationer är förutsättningen för att kunna arbeta med varandra. Tillsammans blir vi ändå starkare, även i ett internationellt perspektiv.

Ha dé gott!

//Ulrika

Inte transpiration…

Etiketter

, ,

kossorDet var små fönster som inte gick att öppna. Vi var tre personer, det blev varmt. Så ja, lite transpiration blev det allt. Men det var  Transition vi lärde oss och skrev om. Varför?

 

För en tid sedan var detta inget ord som jag noterat, och framför allt inte i sammanhang med vårt forskningsområde oral hälsovetenskap. Jag, tillsammans med några kollegor från andra discipliner, gick tillsammans för att studera detta begrepp. Begreppet är väl känt inom omvårdnadsforskning och vi ville nu se om begreppet även fanns uttryckt inom andra discipliner inom hälsa och välfärdsforskning. Vi genomför en litteraturstudie. Att transition för mig var okänt, var inte så konstigt. Av totalt ca 350 artiklar (mellan 2003-2013) fann vi inom oral hälsa 11 artiklar, vilket kan jämföras med omvårdnad, där vi fann 107 artiklar. Även inom disciplinerna arbetsterapi, socialt arbete och tvärvetenskap används transition i studier. Vi hade exkluderat studier som handlade om förändringar, dvs transition, i metalliska eller biologiska material.

Transition betyder att en förändring sker, vilket kan handla om någon form av utveckling (developmental), en situation som ändras (situational), från sjuk till frisk (illness-health) eller förändring inom en organisation (organizational). Begreppet transition är främst bearbetat och analyserat av forskare inom omvårdnad, vilket kan förklara att begreppet där är centralt och därmed används inom denna disciplinen.

Inom oral hälsovetenskap används begreppet framför allt för att studera förändring i upplevd oral hälsa efter olika typer av behandlingar, t ex parodontal behandling och implantat (illness-health) men också upplevd oral hälsa när man blir pensionär (förändrad situation). Det fanns även en studie som beskrev förbättringsåtgärder inom tandvården t ex riktlinjer för överföringsprocessen, dvs transtionen från barn till vuxentandvård (organisation). Även om vi inte har använt begreppet transition, tolkar jag att vi använder innebörden i olika sammanhang men uttryckt i andra ord. Transition är ett bra ord och ett begrepp att använda, vars också innebörd (se länkar ovan) jag varmt rekommenderar inom tandvården.

Intressant? Kanske, kanske inte? Man lär så länge man lever (om du vill)……och jag hoppas att 2017 ger möjlighet till att bli ett nytt lärorikt och hälsosamt år för oss alla.

Gott Nytt År!

//Ulrika

Jag önskar mig tid för vila av tomten

Etiketter

, ,

tomteFjärde advent har passerat, julen nalkas och året går mot sitt slut. Jag blicka tillbaka på 2016 och inser att vetenskap och beprövad erfarenhet har givit oss mycket kunskap. Det gäller att ta tillvara det.

Stress och höga krav, både på oss själva och från andra leder till psykosocial ohälsa visar studier. Hos oss, liksom på många andra arbetsplatser, har året präglats av arbetsmiljöarbete, inte minst för en hälsofrämjande arbetsplats. Det är snart jul och jag sätter på mig mina salutogena glasögon. Mina råd till er alla är nu att vila, gå långa promenader, läsa en bok, spela spel eller gör inget alls. Ta hand om dig! Passa på att ladda ”batterierna”. Mår du bra, ökar förutsättningen för att även andra runt omkring dig mår bra. En välmående personal främjar också patienternas upplevelse av god vård.

Arbetsmiljö handlar även om vår hantering av material och avfall. Forskare visade nyligen återigen på hur värmen på jorden stiger, arktiska isen smälter och metangas frigörs, vilket ytterligare ger påverkan på jorden. Vi måste vara rädda om ”Moder natur”. Se gärna Julia Roberts tankeväckande film. Hur kan tandvården ta ansvar i detta arbete? Hållbar utveckling är något som numera måste finnas med i utbildningsplan på högskolor och universitet. Vaktmästaren spikade idag upp miljöcertifiering på vår skola och vår studentklinik blev i år också miljöcertifierad. Kanonbra! Detta är allas ansvar!

Ups, kanske blev detta lite pekpinne och präktigt, vilket inte var meningen. Tycker bara att dessa frågor berör och är viktiga att även ta med in i det nya året. Tycker inte Du?

Tack alla läsare för detta året!

Jag önskar er en riktigt God Jul och Gott nytt År!

//Ulrika

 

Har du mött en Reptil?

Etiketter

, , ,

applePatienten hade kraftig gingivit. Det är viktigt att borsta tänderna! Hen stirrade skarpt och argsint. Jag vill inte komma hit och få skäll! Hen upplevde situationen som stressande och ”reagerade med reptilhjärnan”. Hur ska detta bemötas?

Vid en sådan situation försöka vi förklara hur och varför det blöder på ett, enligt oss själv, logiskt sätt. Patienten är ju stressad! Tyvärr funkar det då inte med att tala ett logiskt språk. En sådan patient måste bemötas med reptilspråket. Kort, konkret, tydligt språk och ett budskap som skapar trygghet och säkerhet. En person som upplever en stressad situation lyssnar varken på känslor eller kan ännu mindre föra ett logiskt resonemang. Hen stänger av.

Jag inspireras just nu av boken ”Bemötandekoden – konsten att förstå sig på människor och få ett bättre (arbets) liv”, skriven av Lena Skogholm som är beteendevetare. Bemötandekoden handlar om att ha koll på hjärnans delar, utveckling och funktion. Jag vill här delge lite av det jag hittills har läst som jag hoppas kan ge eftertanke till hur vi bemöter och kommunicerar, både med patienter, arbetskamrater, vänner och familj.

Stress påverkar hjärnans funktion. Vid stresspåslag slutar delar av hjärnan att fungera och kan därför liknas av att vara påverkad av alkohol. En tillfällig hjärnskada uppstår. För att fungera behövs samtliga tre delar av hjärnan. Människohjärnan (hjärnbarken och pannloben) som har den logiska förmågan, Aphjärnan (limbiska systemet) sköter känslor och Reptilhjärnan (hjärnstammen) är en reflexmässig instinkt för flykt och att gå i attack. Stress (t ex i en tandvårdssituation) handlar mer om hur en person upplever situationer än om själva situationen i sig. Beroende på vilken del av hjärnan som är påkopplad, måste vi välja språk.

Reptiler ska bemötas med reptilspråk (kort budskap, bilder, tydlighet), då övriga delar av hjärnan är avstängd. Reptiler förstår inte logiskt resonemang eller känslor. Hen vill ju fly!

Apspråket handlar om känslor. Till dessa personer behöver vi visa medkänsla och förståelse. Ta tid att lyssna in. Personens behov måste vara tillgodosett innan hen kan gå vidare med att lyssna på ett logiskt resonemang.

Människospråket handlar om ett logiskt och förklarande resonemang. Till dessa personer kan du diskutera konsekvenser av olika beteenden. Människospråket fungerar bara om de övriga två delarna fungerar, därför måste de ”nyktra till” först.

Kan vi bemöta och kommunicera med människor i alla delar genom rätt språk (reptilspråk, apspråk och människospråk) är vi bemötandeexperter. Det gäller att använda rätt språk! Utmaningen är enligt författaren till boken, att behålla människospråket (ej uppleva stress), bl a genom att vila, återhämtning och ta hand om oss. Bra att ha i åtanken när juletider nalkas.

Nu ska jag läsa vidare…..

//Ulrika

Japan nästa

Etiketter

, , , ,

tepeVi är bra på prevention och har en god munhälsa i Sverige. Jag tog tåget till Malmö. Japaner ville lyssna på hur vi i Sverige arbetar.

Jag möttes av ett ganska blåsigt Malmö, men solen sken. TePe gästades av tandläkare och tandhygienister från Japan. Jag var inbjuden som föreläsare. Ganska fantastiskt att ca 20 personer från tandvården i Japan kommer till Sverige på grund av intresse för vårt sätt att arbete och kompetens.

Jag föreläste om Salutogenes och hur vi genom ett salutogent förhållningssätt kan arbeta med kommunikation för att främja oral hälsa. Genom att samtala på ett sådant sätt som kan stärka patientens känsla av begriplighet (jag vet), hanterbarhet (ja kan) och meningsfullhet (jag vill), är jag övertygad om att vi når bättre framgång med att påverka ett munhälsrelaterat beteende.

Japanerna tyckte det var fantastiskt att vi kan ta betalt för att samtala. De får bara ta betalt för terapeutisk behandling. Kan du komma till Japan, frågade de. Gärna, sa jag.

Det finns absolut förbättringspotential för svensk tandvård avseende kommunikation, beteendepåverkan och hälsofrämjande arbete. I jämförelse med andra länder, är vi okey. Det är intressant att mötas mellan olika kulturer. Vi lär och inspireras av varandra. Mötesplatser är viktiga. Det är berikande. Tack TePe!

//Ulrika

Mänskliga tjänster – kavla upp ärmarna!

Etiketter

, ,

blommaHen ska bemötas med respekt men behandlas som ett barn. Hen ska ligga rätt och gapa stort. Vi ska ge behandling av kvalitet till ALLA. Patienten är vår kund. Kommer inte patienten, kan vi lägga ner. Kommer inte du, så….?

Att arbeta inom hälso- och sjukvård tillika tandvård, innebär att vi arbetar med mänskliga tjänster. På engelska kallas det ”Human service”. Den organisationen är komplex och förändras ständigt. Att arbeta inom en sådan organisation krävs en hel av Dig. Du ska ha kunskap och kompetens på många områden. Du ska ha förmåga att bemöta alla sorters patienter oavsett om de är rädda, ledsna, arga eller glada. Du har samtidigt ekonomiskt ansvar och helst ska du sitta rätt, så du inte får ont i kroppen. Chefen har krav. Du har förmodligen också en hel del krav på dig själv. Alla vill ju göra ett bra jobb! Ingen ska behöva drunkna, som Karin skriver i sin krönika.

Det är dags att kavla upp ärmarna! Var kreativ och hjälps åt! Vi vet genom forskning att hälsofrämjande faktorer på en arbetsplats är viktiga. Att vara med att bestämma, få jobba med det som du är bra på och utbildad till, planera din tid, känna att du är ”klar” med ”jobbet när du går hem (så du kan sova gott). Ett salutogent ledarskap, är något som borde finnas med i alla chefkurser. Prata med varandra! Fruktkorg är trevligt, men räcker inte (som jag tidigare har skrivit om).

Det fysiska är också viktigt. Fysisk träning är alltid bra, men tänk på din ergonomiska ställning i arbetet. Sitter du bra? Ser du ordentligt? Böjer du huvudet för att se? Kan du hålla både sugen och scala samtidigt utan att saliv och vatten rinner över? Hur upplever patienten detta? Mycket att tänka på! En kreativ erfaren tandsköterska har ”kavlat upp sina ärmar” och tänkt till. restodont_2016-11-09-11-18-40Restodont, är en kombinerad sug och bitkloss. Patienten får käkstöd samtidigt hålls sugen fast. Två fria händer skapar bättre ergonomiska förutsättningar. Inte så tokigt. Tillsammans är vi starka, både i stort och smått!restodont_2016-11-09-11-18-54

//Ulrika

 

Mormor är undernärd!

Etiketter

, , , ,

hostVem vill inte kunna njuta av en härlig middag och smaskig efterrätt. Att kunna tugga och svälja är en förutsättning för detta. Tyvärr har inte mormor den möjligheten, inte heller farfar och många andra i deras ålder.

Kanske bor din mormor hemma och har hemhjälp. Kanske bor farfar på ett äldreboende. Kanske är någon av dom eller någon av deras vänner undernärda, eller löper risk för undernäring. Vet personalen i hemtjänsten eller personalen på boendet att deras undernäring kan bero på besvär i munnen eller tänder? Tyvärr är tänder och mun inte en given källa till detta problem.

Enligt äldreforskningen är ca 13 % av personer över 80 år så undernärda att de riskerar att svälta ihjäl! Skrämmande siffra! Det är ju Sverige vi talar om! I vår forskning ser vi samtidigt en tydlig relation mellan undernäring och problem i munnen. Frågar inte personalen mormor om hennes mun och tänder när hon inte vill eller kan äta? Tyvärr inte i den utsträckning som vi kan önska.

Linda är sjuksköterska med intresse för nutrition och hälsosamt åldrande. Jag som tandhygienist och Henrik som tandläkare har bl. a intresse för oral hälsa, tänder och äldre. Vi är alla forskare inom åldrandeforskning och som vill uppmuntra till en helhetssyn och samverkan. Därför forskar vi om detta för att vara med och påverka. Vi kan ALLA på olika sätt påverka arbetet med att främja den orala hälsan för mormor, morfar, farmor och farfar och alla andra. Ingen vill ju se dem svälta…..Vi vill ju kunna avnjuta en god middag tillsammans när vi hälsar på.

Tillsammans är vi starka!

//Ulrika

Tandhygienist – en förlustaffär på 1.7 miljoner!

Etiketter

, ,

duvorDe som behövs mest får minst av kakan. Att vårda, främja och förebygga hälsa/munhälsa och ta hand om våra barn är olönsamt. Tre års akademisk utbildning inom offentliga sektorn är en förlustaffär.

Det känns ju trist att tandhygienister ligger topp tre i listan på förlustaffär gällande livslön. En förlust på 1.7 miljoner kronor innebär 11% mindre än en person som är gymnasieutbildad. Motsvarande för sjuksköterskor är 3% mindre och grundskolelärare  7% mindre. Tandläkare går med vinst på 3.1 miljoner kronor (23%).

Saco förbundets studie om livslöner baserar sina siffror på månadslön, arbetslöshetskris, studietid, studielån, skatter och pensioner. Vissa yrken är vinnare andra är förlorare skriver SvD. Självklart ska all utbildning löna sig, och möjlighet till löneutveckling borde ju gälla samtliga.

Självklart finns andra värden än pengar. Möten med patienter i olika åldrar, möjlighet att bistå till en god munhälsa och att trivas och må bra på jobbet är viktigt. Jag valde tandvården 1986, vilket jag inte har ångrat en sekund.

Har då inte tandhygienister några valmöjligheter att förbättra sin lönekarriär? De individuella valen i livet ansvarar vi själva för, och här är vi naturligtvis olika. Finns då utvecklingsmöjligheter för tandhygienister som både genererar kvalitet, lönsamhet, patientnöjdhet och lönekarriär? Den treåriga utbildningen en viktig framgångsfaktor, som många av oss arbetar tillsammans med. Det är en grundutbildning som kan jämföras med t ex sjuksköterskeutbildning. Här slutar likheterna. Till skillnad från t ex sjuksköterskor kan de specialisera sig inom barn, skolhälsovård, intensivvård mm (=lönekarriär). Detta skulle jag önska att även tandhygienister får möjlighet till. Befolkningen är stor med olika tand- och munhälsobehov. Tandläkare specialiserar sig till pedodontister, endodontister, ortodontister, parodontologer mm. Varför finns inget motsvarande för tandhygienister? (Här vet jag att diskussioner pågår)

Jag kan se fler områden där tandhygienister redan idag arbetar med specialområden såsom t ex äldre, barn, sjukhustandvård, grupper med särskilda behov mm. Dessa områden kräver specialkunskap. Att arbeta med beteendepåverkande metoder individer krävs också specialkunskaper. Man kan undra varför det är olönsamt att vara tandhygienist???!!!

Vi måste tillsammans arbeta för att införa kompetenshöjande strategier. Kvaliteten inom tandvården blir ännu bättre och vi får en mer attraktiv yrkesgrupp som lockar både tjejer och killar. Ett bra arbete och kvalitet i tandvården måste värdesättas och därmed också få kosta!

//Ulrika